Välkommen till mig

Kvinna i min bästa tid här och nu, lätt "övermogen" skulle man kunna säga.
Marita heter jag men kallas Mita här på bloggen,ett smeknamn jag gav mig själv när jag var liten och inte kunde säga Marita.
Gift sen ett antal år med LG, tre barn,vuxna och utflugna sen länge.Fyra barnbarn,Amanda och Ida som är systrar och så deras lillebror Alexander, sen lille Martin. Alla säger att barnbarn är livets efterrätt,och det stämmer. Kanske för att man kan njuta på ett annat sätt av dom i lagom doser..*L*...
Hundar älskar jag och det har blivit några under alla år. Just nu har jag två stycken, Peppe, en Rhodesian ridgeback, och sen lille Bamse en engelsk cockerspaniel.
Mitt motto är "lev här och nu" morgondagen vet man förbaske mig ingenting om..**

tisdag 23 juli 2013

BLODBAD OCH AMBULANSFÄRD

Ja det har jag pysslat med i dag. Ingen höjdare precis och jag känner mig rätt tom och trött i kroppen.
Vad är det som har hänt då tänker ni?  Jo jag har haft som ett åderbråck nere på höger vrist, det har bullat upp sig som en ärta och gjort ont emellanåt. När jag till fotvården tyckte hon jag skulle gå till vårdc och visa upp det.Men ni vet hur det är,man drar på sånt och kommer sig inte för. Nu sa jag till gubben att jag kanske skulle ta och ringa och få en tid, och det sa jag faktiskt i går tror jag.
Men jag hann aldrig gå iväg med det. För i morse när jag skulle gå ut med hundarna så satte jag som vanligt på mig skorna och sen skulle jag vika ner sockan på höger fot.Då kommer Bamse lekfull och glad för att gå ut och puttar till min hand så jag river till på åderkulan. Vad som hände sen var att helt plötsligt pumpar en blodstråle rakt ut och på en sekund var hela skon röd. Man fattar först inte vad som inträffar.Det blir blod överallt och jag sliter till mig en frotté handduk från toan och trycker emot så gott det går. Minsta lilla jag inte trycker jättehårt så pumpar blodet. Bamse var runt mig hela tiden,inte konstigt med allt blod.
Jag måste ringa till gubben tänkte jag, men hans mobilnummer var som bortblåst och samtidigt kände jag hur jag blev alldeles yr och konstig. Så jag tryckte in 112 och dom skulle skicka en ambulans.
Problemet var bara att när dom kom så mötte en skällande Peppe och även lille Bamse dom på verandan.
Jag lyckades få Peppe och lugna ner sig och sen tog den ena ambulanskillen ut hundarna i trädgården så det blev lugnare inne.
Så dom la ett tryckförband och la ner mig på golvet med foten högt. Blodtrycket hade sjunkit rejält så därför jag var helt orkeslös.
Gubben ringde jag till och som tur var så hade han jobb här i stan och kunde komma snabbt. Han blev alldeles förskräckt när han kom in och såg allt blodet. Men han kopplade upp hundarna så jag kunde komma ut till ambulansen. Dom var helt uppe i varv speciellt Peppe som fattade att det var nånting som inte var bra med matte.
Så gubben blev kvar att ta reda på blodbadet. Mattorna i hallen måste kastas, i köket var ena stolsdynan alldeles genomdränkt av blod, och golven fick han torka. Som tur är så blir han inte illa berörd av att se mycket blod.
Ja på sjukhuset så lagade dom artären som gått sönder och nu har jag ett nytt tryckförband och om två veckor ska stygnen tas bort.
Ont har jag och trött som bara den i kroppen. Hundarna och jag har legat på sängen sen jag kom hem, nu vill dom vara nära matte och mysa...♥
Ja det var mitt äventyr i dag som jag mer än väl hade kunnat vara utan. Men jag fick ju något att skriva på bloggen..*blink*... fast några bilder blev inte tagna,kanske inte så konstigt....**
Haa det gott....♥

15 kommentarer :

moi sa...

Usch, det där var obehagligt!
Vilken tur att du fick hjälp till slut och att det slutade lyckligt. Men usch och fy - stackare!
Kram

Rantamor sa...

Men jösses vilket äventyr...
tur att inte ambulanspersonalen var hundrädd !!!
Och tur att det slutade lyckligt.

Tjinglingen från Rantamor.

Herr Nilssons Fru sa...

Jösses - de går fort när de ska. Så skönt allt gick bra och att hundarna lät dem komma in. Har tänkt på de ibland om man blir redigt sjuk o inte är kontaktbar, släpper hundarna in hjälp då tros.

Hoppas du piggar på dig snabbt igen.
Kramiz

Lisbeth sa...

Ett äventyr Oj oj vilket trauma. Att du kunde hålla dig så kall. Förstår att hundarna såg och kände på sig att det var något fel med matte. Nu hoppas vi att det läker fort och lätt
Flera stora kramar till och krya på dig

Susanne P sa...

Men herre gud vilken inferno!
Jag kan tänka ibland: hur skulle det gå om jag råkade ut för något och måste ringa ambulans? Hundarna skulle få frispel och vilja åka med i bilen!!
Tur att du hade sinnesnärvaro att ringa 112.

Och här har jag ett gnälligt inlägg om en blindtarmsoperation som ingen tyckte var big deal.

KRAM

Diana sa...

Men fy!
Dessutom har även lite blod en förmåga att se ut som mycket blod, det sprider sig liksom..
Men det är skönt att du är hemma igen och känner dig bra efter omständigheterna!

fianathome sa...

Men HUA va omskakande. Jag fick puls bara jag läste om dina eskapader..Visst inte att ett åderbrock kunde bråka på det viset. Tur du fick hjälp.
Krya på dig och du får stoppa i dig lite järn!
kram
Fia

syren sa...

Va otäckt! Tur du fick hjälp.krya på dig! kram

Yvonne ♥ sa...

Men vännen så hemskt!!!! Tur att ambulansen kunne hjälpa till.Var rädd om dej .. Natti kram och pööösssen.

MICKAN from QUEENS FIELD¸.•°`♥✿⊱╮ sa...

Ojojoj, vilken dag du haft!
Hoppas att det läker snabbt. Hundarna måste vara överlyckliga som har dig hemma nu:)

Nu vet du att dom vaktar dig bra också:)

Ama de casa sa...

Men fy vad läskigt! Tur att det gick bra ändå, hoppas det läker fint nu!

Annette sa...

Men gud jag visste inte heller att åderbråck,kunde gå hål sådär.Men nu ser du vilka vakthundar du har.Dom är rädda om sin matte.Kram och krya på dig

Nett sa...

Vilket äventyr, det där med åderbrock känner jag till, jag hade ett som gjorde ont och var som en kula. Jag passade på att operera bort det då jag gjorde min lårplastik. Lär säkert dyka upp fler i det benet (höger) läkaren tog bort det som gick att få bort. Men han sa att jag har en massa kärl på det benet.

Hoppas att ditt åderbråck läker bra nu,kanske du kan få hjälp med att få bort det helt.

Kram

Hörni sa...

Men oj vad läskigt! Tur att du fick hjälp av ambulanskillarna!

Mickis sa...

Ojojoj vad otäckt... Röster om hundarna tyckte att det var otäckt med en skadad matte..
Tur att du fick hjälp!!!
Hur känner du dig nu?
Kram ❤