Välkommen till mig

Kvinna i min bästa tid här och nu, lätt "övermogen" skulle man kunna säga.
Marita heter jag men kallas Mita här på bloggen,ett smeknamn jag gav mig själv när jag var liten och inte kunde säga Marita.
Gift sen ett antal år med LG, tre barn,vuxna och utflugna sen länge.Fyra barnbarn,Amanda och Ida som är systrar och så deras lillebror Alexander, sen lille Martin. Alla säger att barnbarn är livets efterrätt,och det stämmer. Kanske för att man kan njuta på ett annat sätt av dom i lagom doser..*L*...
Hundar älskar jag och det har blivit några under alla år. Just nu har jag två stycken, Peppe, en Rhodesian ridgeback, och sen lille Bamse en engelsk cockerspaniel.
Mitt motto är "lev här och nu" morgondagen vet man förbaske mig ingenting om..**

tisdag 7 oktober 2014

VIRKA OCH STICKA

Idag funderade jag på hur längesen det var som jag virkade eller stickade. Sticka är nog väldigt längesen. Däremot virka det är nog....men herregud, det  måste vara nån gång på det glada 90-talet som jag virkade. Sen kom det här med ryggoperationerna och ont och eländigt så jag la ner allt sånt där.
Men det skulle ändå vara roligt att ta upp virkningen igen. Jag har en duk som ligger halvfärdig. Fast man kanske har glömt hur man gör?? Det är väl inte som med cykling, har man en gång lärt sig så sitter det.....
Jag får ta och kolla lite på det där tror jag.
Bild från Google**

8 kommentarer :

yvonne sa...

Det är mycket länge sen jag virkade och stickade . Men jag tror att färdigheterna sitter i.............Ha! Lite avundsjuk är du! Kom gärna jag delar med mej! Kram!

yvonne sa...

Nu... drar jag täcket över huvudet! Kram och pööösss

Fenixmonas sa...

Ja, jag tror väl att kanske stickning skulle fungera idag men cykling går dessvärre inte alls längre! Balansen alltför dålig. Kramiz

Kenneth sa...

ja det där kunde jag en gång i tiden

Herr Nilssons Fru sa...

Ja de e precis som med cykling, har man en gång lärt sig så sitter de i ryggmärgen. Sticka har jag aldrig gjort, men virka gjorde jag mycket förr, när jag var yngre, hade barnen hemma för då hade man ju tid..hihi

Kramiz

Aurora sa...

Tror också att det är som att cykla. Har man en gång ärt sig så sitter det i ryggraden. Så på´t igen.

yvonne sa...

Godmorgon! KOM! Jag lovar att titta efter dej. Kör försiktigt!!Ha det så gott vännen! Morgonkram!

moi sa...

Jag brukar få ett ryck varenda höst och sätta igång nåt stickprojekt.
Efter att ha klarat en mössa blir jag övermodig och påbörjar nåt rejälare. Hittills har jag aldrig slutfört nåt av dem....
Lycka till, jag tror du klarar det.
Kram