Ofta händer det när man är tvungen att vänta på nånting, för man nästan kräver att allting ska gå snabbt och fungera i dagens samhälle.
Som när tekniken inte levererar i den takt vi tycker att den ska. När man står vid micron och väntar på att den ska plinga till. Eller när datorn ska startas upp på morgonen och man sitter där och stirrar in i skärmen och tänker på ingenting.
Det finns fler tillfällen när hjärnan blir bortkopplad och man stirrar ut i tomma intet.
I kön på mataffären kopplar man ofta ifrån om det tar lång tid. Kroppsligen står man där, men egentligen är man långt bort från falukorv mjölk och limpor.....
Eller när man sitter i telefonkö,länge....och väntar..och väntar,och en automatisk röst emellanåt kommer in och säger att dom jobbar så fort dom kan men att jag ändå får behålla min plats i kön. Ibland så får man nästan lust att be den där rösten dra åt h-vete..men sen återgår man till att vara bortkopplad. För det är ju ändå skönt att veta att nån håller ordning på samtalen och att ingen tar min plats i kön. Tänk att någon sitter vid ett bord någonstans och jobbar så fort det går,bara för min skull..*blink*..
Men allteftersom minuterna tickar iväg så glider mitt medvetande bort igen och när en röst så småningom tilltalar mig,ja då har jag nästan glömt bort varför jag ringde....känner ni igen er?....
Men i en värld där varvräknaren ofta ligger på rött kanske man måste se ut som en bortkopplad idiot ibland för att inte bli en....
Läste om det här i tidningen,och det stämmer ju in så bra, eller vad tycker ni?
Nu ska vi ta en sväng till Rynningeviken Peppe och jag och en annan hundkompis, och vi hoppas att regnet håller sig borta. Det väntas nämligen in ett nytt frampå dan,men det är då det,
Ses....♥
14 kommentarer :
Vilken underbar sommarbild! Och ja, jag håller med, det händer titt som tätt att man försvinner bort och som sagt i telefonkön, då kommer man knappt ihåg varför man ringde när man väl kommer fram!
Kram
Visst känner man igen detta! Lite pinsamt blir det, när man nästan inte kommer ihåg vad man ska säga :)
Härlig sommarbild på dig och vovsen :)
Kramen på dig♥
Det ser alldeles underbart ut :-)
Hoppas ni får en kul promenad med kompisar :-)
Här är det grått men inget regn ÄN.. kommer väl när jag öppnar dörren ;-)
Ha en fin dag!
Kram
jo :) det ser jätteskönt ut :)
fast jag brukar svara den där idioten som talar om att jag får behålla min plats i kön, tack, tack och självklart får jag det osv :D
kramar
Jag kände igen mej.. Vilken fin sommarbild på dej och Peppe!Vi hade bra väder i fm Sen började det regna.Ha en bra torsdagskväll med Let`s dance! Kram!
Det stämmer säkert att man gör så. När du beskriver telefonkön så känner jag igen mig. jag tror att det är hjärnans sätt att klara av det samhälle vi lever i. Kroppen har ju en förmåga att ställa in sig efter olika förutsättningar.
Härlig bild så vill vi ha det snart
Kram
Himmel, det är som om du hade beskrivit mig. Det är skämmigt när man nästan glömmer varför man ringde.... Det har vi varit med om.. Kramar
Oh ja att man känner igen sig. Har en sak till som aldrig händer när man väntar. Det börjar banne mig aldrig koka när man står och tittar ;)
Kramisar
ja, det ser skönt ut i gräset, ha en fin kväll nu
Ja tänk om det vore nu. Yvonne vill ha dej med när vi åker, Vill du med.
Visst känner man igen sej.:) Här är det sån dimma så fy. Härligt att få se en sommarbild och drömma sej bort en stund. Ha det bäst.
Kramen
Svar till Lippan.
Jag kommer inte in på din blogg när jag klickar på namnet. Vet inte om adressen inte stämmer?
Men det är roligt med dina besök hos mig.
Kram Mita**
Visst känner man igen sig i det du skriver.Här regnar det små spik undra när det ska ge sig idag.Inga hundar som vill ut här inte.Vill det ska vara som på bilden du har lagt ut ser så härligt ut.Kram
Det där med telefonväntning är det värsta. Här bryter dom in med följande intelligenta kommentar:
"Your call is important to us. Please stay on line." Och så fortsätter man med sina egna tankar och, som sagt, nästan glömmer varför man ringde till att börja med.
HÄÄÄRLIG sommarbild!
Skicka en kommentar